Du är viktigast i ditt liv, men hur gör man då?

Överallt jag läser, ser och hör möts jag av meddelandet att jag är viktigast i mitt liv. Naturligtvis är det så och kanske är det lättare sagt än gjort. Ibland iallafall.

Hur gör man att vara viktigast i sitt liv utan att få dåligt samvete, utan att känna att det man gör är fel?  Hur gör man som mamma för att förstå att sina barn är viktigast i sina liv. Jag kan uppleva det som svårt,  sundtals omöjligt i en verklighet där flera är inblandade. Nu menar jag omöjligt i den benämningen att inte må dåligt efter. Om jag är viktigast i mitt liv känner jag mig som en svikare mot andra. Om jag uppmuntrar mina barn att vara viktigast i sina liv får jag hela institutionen  emot mig.

Exempel: Min förstfödda dotter är extremt morgontrött. Extremt. Det har hon alltid varit. Vi har aldrig haft problem med barn som väckarklocka vid 04 som jag läser om i bloggar tillexempel.
Aldrig. Vissa dagar går hon inte att väckas till liv. Det är omöjligt.  En sån dag var tidigare i veckan. Hon vaknade inte när det var dags, klockan gick och gick och gick och jag insåg att det skulle vara omöjligt att komma i tid utan den största piskan, den som gör barnen blålila om ryggen. Fast jag undrar om det ens hade hjälpt. Så jag sket i det och ringde till skolan och sa att vi kommer försent.  Vi kom försent. Ingen mer om det.

Förrän idag, då hon berättade om en pedagog som spänt ögonen i henne och sagt ”I morgon kommer du i tid!”

Hur kan jag påvisa att var och en är viktigast i sitt liv om vi är låsta i institutionens ramar och regler redan från början?

Var går gränsen? Vad är rimligt att göra i begreppet   ”Jag är viktigast i mitt liv?”

Hur kan den som faktiskt inte orkar jobba mer, vara viktigast i sitt liv, när företaget står och faller med personen?  Det är lättare sagt än gjort många gånger, eftersom vi är alla födda med något som heter samvete och göra rätt för sig.

Se detta exempel:
Marie och Stina jobbar båda två i ett cafe. På grund av bugdet och pengar kan de inte anställa någon mer. Cafet har öppet 6 dagar i veckan och de delar på arbetstimmarna mellan 07-19.  Marie orkar egentligen inte längre, men kämpar på. Hon vill inte men ställer upp och tänker inte mer på det. Hon vill kunna säga att hon är viktigast i sitt liv, men just nu är det jobbet. Hon är tillgänglig för jobbet, fast hon inte vill.

Vad jag vill att ni funderar på i detta inlägg är vilken känsla som tar över. När du gör aktioner som du anser är bra vilken känsla bär du i din kropp, vilken känslan smittar du?  Egentligen? Är känslan sann eller är den falsk?

 

Öva på bra och sanna känslor

Vissa kan behöva öva på att känna efter, ta plats och kräva sin rätt utan att skämmas eller vara till besvär. Om du är viktigast i ditt liv är det så och vissa behöver öva mer eller mindre på att förstå det. Utan dåligt samvete.
Ofta är det här något som vi inte vill öva på, det är läskigt, naket, sårbart och det är säkert ingen som vill bli bättre på det. Bättre att låta bli, eller hur?

Tips! Ställ dig framför en helkropps spegel naken, eller så naken som du vill vara och samtidigt känna dig bekväm, och säg: Jag älskar mig, jag älskar varje cell som utgör mig, jag älskar hela mig, varje del av mig osv i minst 5 minuter.

När du ska vara snäll mot dig själv och mot andra? 

Vad menas med att vara snäll mot sig själv egentligen. Många kanske tycker att om man jobbar får man belöning och det ”är att vara snäll mot sig själv” eftersom utan pengar klarar man sig inte.

Har handlar det om ett bristtänk (till skillnad från ett tillgångstänk) och rätt snabbt handlar det om att man fokuserar på det man inte har, alla brister, brister i pengar ( hur ska jag klara mig?)

Om du har en anställning som i exemplet med Marie och Stina och känner att ”du inte kan” vara sjukskriven, säga upp dig på grund av dåligt samvete kom i håg att det bara är ett jobb. Ett jobb. Ingen människa. Du är snäll emot ett jobb. Ett jobb har inga känslor, det har människor. Fundera över hur din vardag får dig att må. Är det snällt emot dig?  Ditt sen är ett reslutat av ditt nu. Så kan det bli bättre sen? Ärligt?

Godkväll!

Läs mer relaterat till samma ämne:
Vem är viktigast när du frågar samvetet? 

3 steg att hitta din speciella talang

5 anledningar till att vi lider av själslig frustration

Jag är tillräckligt bra! Programmera om dig och förändra ditt liv för alltid

13 tecken på utbrändhet och vad du kan göra åt det. På riktigt. 

Byt fokus

Share This:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *