Överallt jag läser, ser och hör möts jag av meddelandet att jag är viktigast i mitt liv. Naturligtvis är det så och kanske är det lättare sagt än gjort. Ibland iallafall.
Hur gör man att vara viktigast i sitt liv utan att få dåligt samvete, utan att känna att det man gör är fel?
Det är svårt, jag vet – eller snarare ovant skulle jag säga. Det är ovant att vara viktigast i sitt liv.
- Om jag är viktigast i mitt liv ser jag mig själv som en nyckelspelare för mig själv och andra, jag bidrar.
- Jag förstår att det jag gör bidrar till ett win-win energisystem
- Jag ser bortom jobbet / som anställningen ( för jag vet att det inte har något med mig att göra, på ett djupare plan, en djupare förståelse i livet)
- Jag koncentrerar mig på det jag vill, på målet – jag ältar målet och jag ältar tacksamheten
- Jag höjer min frekvens och därmed verkar i “rätt dimension”
- Jag kan gå upp tidigt för att skapa försprång, eftersom jag värdesätter min tid
- Genom att jag är viktigast i mitt liv sätter jag på mig syrgasmasken först – jag kan ju inte “rädda någon om jag inte har rätt syre, om jag inte har rätt energi. “
- Jag låter ingen eller inget stoppa mig ( det händer till viss del automatiskt när jag förstår vidden av de punkterna ovan)
- Jag ser till att det är städat och bra där jag är. Jag umgås med “bra energier” det gäller både i form av andra människor och saker, prylar.
- Menar du det du säger, tycker, tänker? Menar du allvar?
Jag vurmar för att jag ska komma åt ditt innersta väsen, att nypa tag i din själ och lyfta fram den, och därmed blir ditt liv mer “påriktigt” – att det du gör, det du vill och det du ska göra i livet ska komma som en vilja, en lust, en längtan inifrån.
Läs mer relaterat till samma ämne:
Vem är viktigast när du frågar samvetet?
3 steg att hitta din speciella talang
5 anledningar till att vi lider av själslig frustration
Jag är tillräckligt bra! Programmera om dig och förändra ditt liv för alltid
13 tecken på utbrändhet och vad du kan göra åt det. På riktigt.
