Jag ägnar mycket tid åt att vara städpolis och mijöpolis hemma och anser att det är viktigt. Alla kan göra något. När man slänger ser man till att man vet var man ska slänga sakerna. Inte bara blanda allt i en svartsopsäck och sedan “bli av med det problemet.”

Det är en det av miljö och konsumtionsfrosseriet  – ett annat problem är att, och det här är viktigt:

ITS ALL IN YOUR MIND.

Då jag ibland arbetar i butik, visast bakom kulisserna vet jag att butikerna vill sälja så mycket som möjligt och om jag ska sälja något där MÅSTE det ständigt vara påfyllt i montern, kylen, cafet, eller i all inclusvice resutrangen. Den sista kunden ska få lika mycket att välja på som den första. (Sägs det)

Det här är psykologi, för vi människor är kunder som handlar i butik och vill handlar inte om det inte är välfyllt. Gå till dig själv, tar du hellre mat från en välfylld disk eller en som ser tom ut?

Lär dig ta av en vara även om den inte är välfylld, acceptera att det inte alltid finns av allt, alltid.  Det är ett sätt att lösa det enorma matslöseriet.