Tiden, vänta och vila

Väntar och vilar

Brukar du vänta bort tid?  Vila bort tid? När jag jobbade i en anställning var jag specialist på att vänta och längta bort tid. Först väntade jag på att få gå till jobbet, sen väntade jag till lunch och sedan till att få gå hem.

Jag längtade och väntade på lönen, på helgen på semestern. På ett sätt jobbade jag så jag kunde ha semester. Som Pippi om ni kommer ihåg – hon gick ju till skolan en dag så hon kunde få jullov.
Man är sällan här och nu när man väntar, väntar på nästa grej. Jobbet blir en transportsträcka till helgen. Åren går.

Att vänta på någon

Brukar du vänta på någon eller något? Man väntar in att någon ska komma eller att något ska hända. Du kanske väntar på Bättre tider? På din man? Din fru?

Vad gör man när man väntar, oftast ingenting – kanske surfar på mobilen. Man känner ofta att man inte har tid att göra något vettigt. Det känns ofta för stort att börja med någonting när man väntar, eller hur. ( Och dessutom kanske andra måste vänta på dig för att du ska bli klar)
Man vet ju inte när den andra tänker bli klar.

Tänk efter hur mycket tid du spenderar på att vänta på folk eller att vänta på att något ska hända? Hur många väntar på att klockan ska slå fem och ni får gå hem och ta helg?

Faktum är att tiden går oavsett om du väntar eller inte. Tiden som är ditt liv, jo det är så. Vänta inte bort mer av ditt liv. Man kanske väntar på en startsignal eller en tillåtelse, den kommer aldrig så glöm det. Du kommer vänta förgäves.

Du måste sluta vänta och byta fokus i ditt liv. Använd din tid rätt. Du och din partner kanske bara går runt och väntar på varandra och ett startskott.

Istället för att planlöst vänta:

Bestäm och bryt. Klockan 11 ska vi gå ut och ta en promenad runt sjön
Gör utfall eller armhävningar – eller annan fort av träning. Hur många pile hinner du innan de andra är klara?
Visa och var tydlig. Stäng av telefonen och klä på dig.

Om att vänta på bussen, tunnelbanan, i bilkö medmera

Det finns få saker som kunde stressa upp mig så mycket som att sitta fast i en transport, tills jag insåg att jag inte kan göra något av det nu. Jag kommer försent, det är så. Det kommer ingen helikopter  och plockar upp mig – så jag kan lika gärna vara här och njuta av tiden. För nu njuter jag av att transporteras.
Jag ser det inte om att vänta för så fort jag “väntar är jag i stressmode” – jag skickar ut mer stress till universum. Jag är här och nu i stället.
Jag tar tillfället i akt och lära mig något. Jag njuter av att lyssna på en ljudbok ( att lyssna på musik har jag slutat med sedan länge, det är ju bara ändå samma låtar som går runt och runt hela tiden. )
Se till att utnjyttja tiden väl och  lär dig och bli bäst på ditt område. Vad intresserar dig? Hästar? Aktier? Språk? Mat? Barn? Nya pedagogiska utbildningsmodeller?  Det finns en pod eller youtube klipp om allt. Lovar dig.

Sätter dig själv i förarsätet i livet

En sån enkel sak som att sluta vänta och byta fokus kan mycket väl sätta dig själv i förarsätet i ditt liv. Du bestämmer, du sätter riktlinjer på vad du vill, du lär dig för att du vill, du förstår att du är viktigast i ditt liv ( och det är jäkligt sexigt med sådan människor)

En avgörande faktor till att det sätter dig själv i förarsätet i livet är att du på så sätt byter från brist till tillgångs tänk. Du ser tiden och ger dit själv tid till att göra det du vill. Du förstår att det här är din tid och att du kan göra det du vill med den här tiden.

En bristtänkare ser brister = jag har inte tid ( till att träna, till att laga mat, till att ta hand om mig själv……)
En tillgångstänkare ser livet i tillgångar = Jag har tid, jag har pengar, jag har energi. …

Så sluta vänta – snälla. Det enda som händer är att du går miste om livet.

Lästips:
“Vadå nöja mig, jag vill inte att livet ska bli toftigt?”

Vad ska man göra i livet? 

Vad är viktigast?

Vikten av att börja där man är

Vart är du påväg? Gå inte miste om livet genom att gå den redan upptrampade stigen

 

Share This:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *